Stressat inlägg
Jag kom hem lagom till natten. Då hade jag inte kissat på 12 h så jag var ganska stressad. Nästan lika stressad som Elvira var när vi precis hade bytt tunnelbana mot Fruängen och befann oss i Gamla stan när hon var tvungen att kissa. Jag minns hur jag var när jag var fem år. Var man kissnödig så var man verkligen tvungen att kissa, så jag fick lite panik när hon redan då var kissnödig och vi befann oss 30 minuter från hemmet.
När vi väl kom till Fruängen så sprang vi hemåt. Ett tag övervägde jag att bära hem henne, men då skulle jag antagligen tappa greppet om henne (better safe than sorry). Så vi sprang och hon grät och Jesper ville ta en hemlig väg hem och innan jag visste ordet av så var Jesper borta, men jag tappar hellre bort en unge än låter ett annat barn kissa på sig. Så jag och Elvira sprang hem där hon kunde kissa, en stund senare kom Jesper tillbaka. Jesper försvann inte, han tog bara en liten omväg hem, han har koll på läget.
Jaja. När Elvira hade kissat så satte ungarna på en film medan jag lagade mat. Blodpudding för barnen och filmjölk till mig. Kändes rättvist. Men jag gillar inte blodpudding och jag var helt enkelt för lat för att påbörja en annan maträtt.
Vid 20.00 var det dags att läsa sagor för barnen, jag och Jesper bläddrade igenom en Dinosaurie bok och jag läste "Törnrosa" för Elvira. Jag tror att de båda sov innan Marie-Louise kom hem. Hon kom hem strax efter 21 och med vår goda vana trogen så satt vi över en timme och snackade om ditt och datt. Marie-Louise är rolig hon. Så att ni vet, menar jag.
Ja. Galen torsdag minsann.
Barnen upptäckte att jag har en kamera på min mobil, så vi hade en liten "photo shoot" där de fick lägga upp sina leksaker på sängen. Här har vi Elviras sminkdocka. "Wow, det ser nästan ut som en riktig människa nu." sa Jesper efter att han såg bilden. "Mm.." svarade jag då. Realistiskt, reality check...
Shrek ser dock inte lika verklig ut, konstaterade Jesper. Jag förstår inte varför han tyckte så.
/Kitte
När vi väl kom till Fruängen så sprang vi hemåt. Ett tag övervägde jag att bära hem henne, men då skulle jag antagligen tappa greppet om henne (better safe than sorry). Så vi sprang och hon grät och Jesper ville ta en hemlig väg hem och innan jag visste ordet av så var Jesper borta, men jag tappar hellre bort en unge än låter ett annat barn kissa på sig. Så jag och Elvira sprang hem där hon kunde kissa, en stund senare kom Jesper tillbaka. Jesper försvann inte, han tog bara en liten omväg hem, han har koll på läget.
Jaja. När Elvira hade kissat så satte ungarna på en film medan jag lagade mat. Blodpudding för barnen och filmjölk till mig. Kändes rättvist. Men jag gillar inte blodpudding och jag var helt enkelt för lat för att påbörja en annan maträtt.
Vid 20.00 var det dags att läsa sagor för barnen, jag och Jesper bläddrade igenom en Dinosaurie bok och jag läste "Törnrosa" för Elvira. Jag tror att de båda sov innan Marie-Louise kom hem. Hon kom hem strax efter 21 och med vår goda vana trogen så satt vi över en timme och snackade om ditt och datt. Marie-Louise är rolig hon. Så att ni vet, menar jag.
Ja. Galen torsdag minsann.
Barnen upptäckte att jag har en kamera på min mobil, så vi hade en liten "photo shoot" där de fick lägga upp sina leksaker på sängen. Här har vi Elviras sminkdocka. "Wow, det ser nästan ut som en riktig människa nu." sa Jesper efter att han såg bilden. "Mm.." svarade jag då. Realistiskt, reality check...
Shrek ser dock inte lika verklig ut, konstaterade Jesper. Jag förstår inte varför han tyckte så.
/Kitte
Apropå vad som gick sneth...
mimarN
